Bevakat

Trovärdighet säljer

Tydliga budskap och trovärdiga berättelser är två nycklar till lyckad kommunikation och identitetsbyggande.

Det finns 290 kommuner i Sverige, få är unika och orden för att beskriva just sin kommun är sällan exceptionella. Svenskan är ett begränsat språk och det märks ofta i kommuners värdeord och slogans.

Om kommunen i fråga inte är en av de största, har expansiva företag eller ligger vid ett väldigt särpräglat geografiskt område måste utvecklingsavdelningar vara kreativa utöver det vanliga för att nå ut.
– Det blir nästan humoristiskt när de utannonserar lediga tjänster och man försöker hitta vad som skiljer den ena kommunen från den andra i sina kommunbeskrivningar. Men när man reser runt i vårt land och besöker olika platser framstår det unika mycket mer, säger Kristina Lang Falck, VD och byråledare för Wirtén PR och kommunikation.

Hon pekar på fyra huvudingredienser i framgångsrik kommunkommunikationen.

  • Tydlighet. Kommunen ska berätta och vara öppna med vad de faktiskt gör.
  • Trovärdighet. I berättelser om platsen och människorna.
  • Utifrån och in-perspektiv. Hur skulle en utomstående se på kommunen.
  • Lokal förankring. Kommunen måste få sina egna invånare delaktiga och positiva.

Man ska ha respekt för hur svårt kommunikationsarbetet är.

I Staffanstorp har det naturliga marknadsföringsknepet varit det goda boendet, en trygg miljö i en växande region. Att marknadsföra en kommun eller en region är ett svårt men viktigt jobb. Kristina Lang Falck har erfarenhet av att jobba på uppdrag för bland annat Sjöbo kommun.
– Man ska ha respekt för hur svårt kommunikationsarbetet är därför det är ett demokratiskt uppdrag som du ska göra för människorna som bor i kommunen. Det är en politiskt styrning som byts ut med jämna mellanrum. Beslut måste förankras och diskuteras.

Tre av husen på Bo97 är av medeltidskaraktär. Bild: Magnus Ornhammar.

Tre av husen på Bo97 är av medeltidskaraktär. Foto: Magnus Ornhammar.

Att jobba med värdeladdade ord är en vanlig men inte oproblematisk strategi.
– Jag tror att ledord kan vara mer eller mindre effektiva i att förklara för omvärlden vad det är man vill göra beroende på hur de används. Min erfarenhet rent generellt är att i kommunala sfärer är man mer engagerade i att beskriva en vision med hjälp av ledord än att kanske berätta sakernas tillstånd just nu, säger Kristina Lang Falck.

Staffanstorps intention med bomässan 1997 var att agera på boendemarknaden och i den aspekten lyckades kommunen få uppmärksamhet för rätt saker. Att mässan duckade den inledande kritiken om att visa bostäder enbart för en köpstark målgrupp kan förklaras av ett genomarbetat mässprogram.
– Utförandet blir väldigt viktigt och du kan till och med kompensera för frånvaron av flerfamiljshus om du gör det bra. Men då måste man lämna ledorden och gå djupare. Konkretisera, säger Kristina Lang Falck.

Hon menar att klassa en bomässa som lyckad eller inte beror på ursprungsidén.
– En sån specifik sak kan i mitt perspektiv bara bedömas om det var bra eller inte utifrån vad man ville ha gjort. Vill du ha uppmärksamhet är det bättre att ha en bomässa än att inte ha det, men det hjälper inte dig att få svar på frågan om du fick uppmärksamhet för rätt sak, säger hon.

Det kanske finns en rad pärlor som är jättekända på egen hand.

Kommungränser är osynliga för blotta ögat och många aktörer kan missa möjligheter genom att fokusera blint på dem.
– En kommun är en gruppering av ett geografiskt område så ibland gör de misstaget att tänka att det till varje pris måste vara kommunens namn som måste komma ut, medan det kanske finns en rad små pärlor som är jättekända på egen hand, säger Kristina Lang Falck.
Hennes råd till beslutsfattarna är att byta perspektiv och berätta om olika platser och människor i kommunen och regionen.

 

Text: Magnus Ornhammar

Läs även: Hög svansföring vägen framåt och Villornas förlovade land