Bevakat

Hög svansföring vägen framåt

Staffanstorp bröstar upp sig med en omfattande framtidsvision över 30 år och ett av målen är att fördubbla invånarantalet.
– Det handlar om att skaffa sig en beredskap på att göra rätt saker, säger utvecklingschef Bo Gertsson.

Staffanstorp kallar sig framtidens kommun och har utvecklat visionen ”Perspektiv 2038” med syftet att fungera som riktmärke för satsningar som kommunen gör under de kommande åren.

Bo Gertsson jobbar som utvecklingschef i Staffanstorps kommun.

Bo Gertsson jobbar som utvecklingschef i Staffanstorps kommun. Foto: Magnus Ornhammar.

– Det lades oerhört mycket kraft på att ta fram 2038, det måste vara ett av de dyraste dokument som finns om man ska börja räkna mantid och sådant. Samtidigt var det fantastiskt att få ägna så mycket tid åt detta på tjänstemannanivå, säger Bo Gertsson som är utvecklingschef i kommunen och med när visionen skapades mellan 2007 och 2009.

Man måste ta åt sig av den tillväxt man ser framför sig.

Före detta stadsbyggnadschef Göran Berggren jobbade också med att ta fram visionen. I den specificeras att antalet invånare i kommunen ska öka från dagens cirka 22 000 till 38 000.
– Det kan låta som väldigt mycket människor att nästan fördubbla från idag, men det intressanta är att perspektivet är satt så långt fram i tiden. Vill man vara en del av storstadsregionens attraktivitet måste man ta åt sig av den tillväxt man ser framför sig.

Göran Bergren tror snarare att siffran kan vara lågt ställd.
– 2038 har det vuxit överallt i regionen så då är det inget konstigt med den siffran. Staffanstorp har sagt att vi måste lära oss att utveckla det vi har och göra det bra, även för dubbelt så många människor, säger han.

Göran Berggren ser arbetet med att få fler arbetsplatser till kommunen som en potentiell svårighet.

Göran Berggren ser arbetet med att få fler arbetsplatser till kommunen som en potentiell svårighet. Foto: Magnus Ornhammar.

Förutom att göra kommunen mer attraktiv att bo i talar Göran Berggren om ett annat tydligt mål.
– Kommunen vill utveckla det här samhället med mer arbetsplatser, man skriver om att man inte räknar med att framtidens staffanstorpsbo vill ha två pendlare i familjen. Då måste en kunna jobba i den här orten och det är mycket möjligt att det är här i en av de stora utmaningarna ligger, säger Göran Berggren.

I Staffanstorp hoppas man till 2038 ha uppnått en identitet genom fem ledord; hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. Här finner kommunen en viktig uppgift i att konkretisera dessa ledord och gå från vision till aktion.
– Den största svårigheten är nog att docka in omsorgsfrågorna i de här övergripande fina orden, att se till att du får framförallt hela barnomsorgen och skolan att fungera, säger Göran Berggren.

Förutom ledorden jobbar kommunen också med värdeladdade ord som trygghet, engagemang och mod. Dessa ska leda till tillväxt i den nära framtiden, ledorden ska enligt kommunen ses i ett längre perspektiv. Visionen är ett levande dokument och nya förutsättningar kan göra att den justeras.

Genom mod, engagemang och trygghet hoppas kommunen nå tillväxt. Foto: Staffanstorps Kommun

Genom mod, engagemang och trygghet hoppas kommunen nå tillväxt. Foto: Staffanstorps Kommun.

Utvecklingschef Bo Gertsson bedyrar att visionen är förankrad över partigränserna och inte något som rivs upp vid ett eventuellt maktskifte.
– Vi var noga från tjänstemannasidan att den produkt som presenteras hade ett okej från politiken och modellen ska kunna överleva under en längre period, säger Bo Gertsson.

Alla kommuner är förpliktigade att dokumentera hur de tänker utvecklas.

Staffanstorps kommun skriver på sin hemsida att visionen också ska fungera som översiktsplan. Den är ett av de viktigaste styrdokumenten och ska influera kommunens alla verksamheter under en lång period. Det är inte bara Staffanstorps goda vilja som har drivit fram översiktsplanen, alla kommuner är förpliktigade att ha ett dokument som beskriver hur de vill utveckla sin verksamhet.

Dessutom måste översiktsplanen revideras en gång per mandatperiod, alltså vart fjärde år.
– Den har breda penseldrag men så fort man börjar prata planering på skolsidan och äldreomsorg eller liknande är översiktsplanen basen. Och jag tycker nog faktiskt att det har funkat, den har en central ställning, säger Bo Gertsson.

 

 

Text: Magnus Ornhammar