Bevakat

Här är det barnen som bestämmer

Med valsedlar och Hejsan och Svejsan som språkrör har barnen på Erlandsdals förskola röstat fram nya namn till sina avdelningar. Men att låta barn ha makten är inte helt oproblematiskt.

Solen skiner och i en lummig trädgård i Svedala sitter 90 barn i färgglada reflexvästar. Scenen framför dem har precis intagits av två figurer med mönstrade kläder, stora lockiga hår och antenner på sina huvuden.

Barnens hurrarop avslöjar att de har träffats tidigare.

Det var under 2012 som Erlandsdals förskola startade projektet ”Rösträtt”.
Tillsammans med figurerna Hejsan och Svejsan har barnen fått skriva en egen sagobok.

– Resultatet blev en hisnande historia om en kokosnötsätande tjuv och alla hans äventyr, säger förskolepedagogen Lisbeth Delin.

Lisbeth Delin är projektledare för den fest som Erlandsdals förskola anordnat för att fira de nya namnen. Hon berättar att processen har varit lång och omfattande, precis som demokratiska beslut kan vara i vuxenvärlden.

Hela två år har det tagit innan namnen spikats och boken gått till tryck.

Tidigare hette förskolans avdelningar Storken, Ankan, Tuppen, Gåsen och Kycklingen. Anledningen till att de bytte var de gamla namnen kändes mossiga.

 Gåsen är kanske inte det man förknippar med utveckling och lärande. Vi ville ha moderna, fantasifulla namn som väcker nyfikenhet, förklarar Lisbeth Delin.

Genom valsedlar och omröstningar har barnen tillsammans med pedagogerna kommit fram till att avdelningarna ska heta Kraladda, Topajas, Melilja, Bullibang och Mathrax – samma namn som huvudkaraktärerna har i sagoboken.

Forskolan Collage2

Men två år är lång tid för en femåring. Nästan halva livet. Under den tiden hinner många barn lämna förskolan och andra hinner börja. Att hålla fast vid en åsikt och förstå varför demokrati kan ta tid är svårt, även för vuxna människor.

Ingrid Ekefjärd är förskolepedagog på Erlandsdals förskola. Hon berättar att barnen har haft brevkontakt med Hejsan och Svejsan och med hjälp av bilder har de kunnat komma ihåg namngivningsprojektet trots att det började när de var mycket små.

 De får tycka precis vad de vill, men får också lära sig att det inte är vad just de tycker som är viktigast utan vad hela gruppen tycker tillsammans. Sedan får de förstå att när man har tagit ett beslut så får man hålla sig till det, säger Ingrid Ekefjärd.

Barnen har fått föra diskussioner och när ett flertal namnförslag arbetats fram fick barnen rösta på sitt favoritförslag. Pedagogerna har försökt att inte ifrågasätta, utan låta barnen själva komma fram till beslut.

Ändå är vissa föräldrar kritiska mot slutresultatet, säger Lisbeth Delin.

 Många tyckte det var jätteintressant och kul att barnen fått vara med, men vissa tyckte också att vad är det här? Dög inte Gåsen?

Men barnen har sagt sitt och nu finns ingen återvändo.

 Vill ni ha en present av oss? Hejsan och Svejsan vänder sig ut mot havet av barn.

 JAAAAAAA! Alla små röster ropar i kör.

Tillsammans mässar de den trollformel som på något magiskt sätt ska få alla presenter att uppstå.

 Hokus pokus, hejsan svejsan. Trolla fram böcker, pilla dig i näsan.

Det tar några försök, men till slut, när alla barnen viftar med sina ”magiska händer”, flyger ett moln av färgglatt glitter upp ur den stora lådan och plötsligt ligger alla sagoböckerna där, redo att delas ut.

Det har varit en intensiv förmiddag och än är inte förberedelserna klara. Nu ska trädgården och lekplatsen runt förskolan pyntas och dekoreras med detaljer från sagan.

Ingrid Ekefjärd är i full fart med att sätta upp Melilja-figuren, en halvmeter hög lindansös gjord av hönsnät och tyger.

 Hon måste synas ordentligt! Det behövs nog mer tråd, hojtar hon engagerat från en stege.

Förskolan Erlandsdal har inte någon särskild pedagogik, men demokratiprojekt är något som de regelbundet arbetar med. Ingrid Ekefjärd tycker att det fungerar bra, trots barnens unga åldrar.

 De har verkligen fått förståelse för hur demokrati fungerar. De är otroligt duktiga.

 

Text: Annabel Merkel

Text: Martina Pierrou

Bild: Lena Åkesson