Bevakat

Från Torups bokskogar till Bryssels korridorer

Mer än 800 kilometer norr om Bryssel bor familjen Engqvist-Hingström i en klassisk tegelhusvilla i Svedala. Men trots att Bryssel ligger långt bort så påverkar EU:s beslut många detaljer i familjens vardag.

EU är världens största demokratiska organisation, men hur den jättelika apparaten i Bryssel faktiskt påverkar svenskt vardagsliv är inte helt självklart. Obevakats reporter Martina Pierrou har under en dag följt en Svedalafamilj och med hjälp av statsvetaren Linda Nyberg analyserat vardagliga händelser med skarpa EU-glasögon.

06:30 Om en liten stund kommer kaffebryggaren puttra och köksbordet att intas av trillingarna Zach, Tim och Mira Hingström. Hundarna Kaffe och Gottis är morgonpigga och studsar glatt ut i den lummiga trädgården när mamma Ann Engqvist öppnar dörren. Hon ropar upp i trappan:

– Zach! Har du koll på tiden?

08:00 Just den här morgonen missar Zach Hingström bussen till skolan i Lund. Han och hans syskon går i åttonde klass på Kunskapsskolan, en friskola där eleverna styr sina studier genom egenplanerade scheman.

Hur berörs det svenska skolsystemet av EU? EU styr inte över välfärdsområden som skola, omsorg och pensionssystem, berättar statsvetaren Linda Nyberg. Varje medlemsland har sina egna utbildningssystem, men däremot har EU visioner att hela unionen ska eftersträva en hög utbildningsnivå och har som mål att barn som hoppar av skolan ska vara färre än tio procent.

– EU värnar om rörligheten och arbetar för att utbildningar ska bli mer lika varandra så att människor enklare ska kunna studera vidare och arbeta i andra medlemsländer, säger Linda Nyberg.

09:00 Ann Engqvist tar bilen till sitt kontor i Lund. Hon är egenföretagare och hjälper bland annat människor som lider av stress och prestationsångest genom mental träning. Dagarna varierar mycket och likaså vilka hon träffar. När Ann Engqvist är på kontoret i Lund är hennes man Peter Hingström på Serviceförvaltningen i Malmö.
Där arbetar han som projektledare för stadsfastigheter som ansvarar för Malmö Stads offentliga byggnader som skolor, vårdcentraler och äldreboenden.
Alla offentliga byggnader måste enligt EU följa bestämda energisnålhetskrav. EU:s målsättning är att energieffektiviteten ska öka med 20 procent till år 2020, och nyckeln till att nå målet är kontinuerliga renoveringar av offentliga byggnader så att de ska bli mer energisnåla.

13:00 Ann Enqvist kör vidare till Landskrona till sitt andra jobb. Där arbetar hon med läsförståelse för barn i socialt utsatta områden.

– Barnen jag arbetar med är väldigt belastade. Det är oerhört sorgligt hur samhället ser ut. Vissa bor väldigt trångt, andra har förlorat sina föräldrar i missbruk eller så har de blivit utslängda. De har ingenting och ingen ser dem, berättar Ann Engqvist.

Inom EU finns Europeiska socialfonden som stöttar projekt i kommuner som syftar till att stärka olika välfärdsområden i medlemsländerna, berättar Linda Nyberg. Minst 20 procent av de bidrag som Europeiska socialfonden ger ska gå till social inkludering och hjälpa människor i missgynnade grupper eller som lever i någon form av utanförskap. Det kan till exempel vara att ge kommuner stöd för att hjälpa barn i socialt utsatta områden.

Miljöfrågor har länge engagerat Ann Engqvist och samvetet gnager eftersom att hon inte åker kollektivt till och från jobbet, eftersom tågen är miljövänligare än att köra bil. Men tåget till Landskrona tar en och en halv timme, sedan är det en lång bit att promenera till områdena där hon arbetar. Det blir ohållbart och tar alldeles för mycket tid från det andra jobbet, förklarar Ann Engqvist.

– Jag har jättedåligt samvete för det, men jag försöker deala till mig en cykel eller miljöbil från kommunen. Jag har inte löst det problemet riktigt helt än, men jag borde verkligen åka kollektivt!

Vid en busshållplats har EU påverkat både busskuren, asfalten och fordonen som kör på vägarna.
(Peka på bilden för mer information)

EU reglerar kollektivtrafiken genom EU:s kollektivtrafikförordning. Den tillåter bland annat att företag driver kollektivtrafik kommersiellt och på så vis konkurrerar med den statliga trafiken. Dessutom ger EU bidrag till att bygga vägar och järnvägsspår som förbinder länder till exempel Citytunneln i Malmö som går över Öresundsbron, berättar Linda Nyberg. Trillingarna Tim, Zach och Mira Hingström har flexibla skoldagar på Kunskapsskolan, men brukar komma hem vid halv fyra. Ibland stannar de kvar i Lund och fikar med kompisar om de vill fira ett avslutat prov.

 16:00 Zach Hingström spelar sitt favoritspel League of Legends på sitt rum. Spelet är just nu ett av världens största onlinespel. League of Legends är märkt med EU-märkningen PEGI, Pan European Game Information. Det syftar till att ge åldersrekommendationer och att genom symboler visa om ett datorspel innehåller våld, skräck, sex, droger eller andra inslag som kan vara olämpliga för barn.

Samtidigt äter Mira och Tim Hingström mellanmål och tittar på amerikanska tv-serier på TV6. EU kräver att alla tv-sändningar i medlemsländerna ska visa minst 50 procent europaproducerat innehåll. – När Scrubs börjar så vet man att man suttit för länge och att det är dags att plugga, säger Mira Hingström och skrattar.


Mira Hingström ritar serier på datorn. De flesta tekniska prylar i hemmet regleras av EU.
(Peka på bilden för mer information)

EU reglerar också reklam för tobak och alkohol, som är strikt begränsad. Men reklaminnehållet på olika kanaler kan variera väldigt mycket i olika länder. Sverige har tidigare haft striktare regler när det gäller tv-reklam, men sedan 2010 är även de svenska kanalerna reglerade efter EU-direktiv. TV6 sänder från England, vilket gör att de har haft mer alkohol- och tobaksreklam än till exempel TV4.

Alla tre syskonen Hingström gillar att träna och har en aktiv vardag. Zach Hingström spelar tennis flera dagar i veckan i Svedala tennisklubb.
Idrott är något som EU ser som en nyckel till bättre folkhälsa, minskat drogmissbruk och som ett bra sätt för människor att umgås. Så EU stöttar och uppmuntrar kommuner ekonomiskt för att kunna driva idrottsföreningar som är tillgängliga för alla.

17:30 Ann Engqvist och Peter Hingström kommer hem från jobbet ungefär samtidigt. Ann Engqvist tar hundarna Kaffe och Gottis på promenad i en naturskyddad skog som ligger på andra sidan motorvägen.
På helgerna brukar hon ta med hundarna och en väninna till Natura 2000-området Torup där det vuxit bokträd i över 6000 år.

EU har beslutat för att införa en bevarandeplan för särskilda områden i medlemsländerna för att bevara djur- och växtarter. I Torupområdet finns mängder av rödlistade arter, bland annat 85 olika skogsarter som EU har beslutat är viktiga att bevara. I Svedala kommun finns fem Natura 2000-områden och tre naturskyddsområden.

19:00 Mira Hingström och Ann Engqvist delar intresset för matlagning. De är hemmets vegetarianer och ser till att handla ekologiskt och närproducerat i största möjliga mån. Linda Nyberg tror att konsumtion är det som påverkar människor allra mest i deras vardag.

– EU reglerar vilka ämnen som är tillåtna, vad man får lov att sälja. Det är ju sådant som påverkar oss hela tiden, säger Linda Nyberg.

Ann Engqvist har bra kontakt med många i byn, bland annat ICA-handlaren Åke Karlsson.

– Jag har tjatat på ICA att de ska köpa in mer ekologiskt och miljömärkt, så nu har de börjat göra det!

EU vill värna om fri konkurrens genom sin konkurrenslagstiftning. Till exempel måste miljömärkta varor från andra länder än Sverige behandlas likvärdigt med svenska miljömärkningar.

– Det är innehållet, inte etiketten som räknas. Vi i Sverige måste godkänna tyska miljömärkta varor om de motsvarar till exempel Svanen-märkta varors innehåll, säger Linda Nyberg.

Anledningen till att Mira Hingström blev vegetarian var att hon läste om köttkonsumtion och om köttindustrin. Hon tyckte synd om djuren och valde då att sluta äta kött. Tim Hingström har också läst mycket om köttindustrin och är skeptisk till det danska kött som importeras till Skåne.

– De bryter mot en massa djurhållningsregler. Slakten är väldigt plågsam för djuren utan bedövning, berättar Tim Hingström.


Tim Hingström förbereder mellanmål, något som EU har stor påverkan på. Både såväl livsmedel som kökets vitvaror.
(Peka på bilden för mer information)

EU:s regler för slakt är minimikrav, men många medlemsländer, däribland Sverige, har egna regler för hur slakt ska ske och av vem, som är hårdare. EU har krav på att de som tar hand om djur och bedriver slakt är lämpliga att göra det, och att djuren omhändertas på ett skonsamt sätt.
Djuren får inte hindras i sitt naturliga beteende och får inte slaktas utan bedövning. Danmark har fått mycket kritik från EU för att de inte lever upp till kraven, men även Sverige har kritiserats. 2013 skärpte EU djurhållningslagen.

– Många regler är formulerade i generella termer. Detta gör att Sverige har ett tolkningsutrymme när det gäller hur lagstiftningen ska genomföras nationellt. Ett resultat av detta är att det kan vara svårt att dra en gräns mellan vad EU har bestämt och vad som beslutats av Sveriges riksdag och regering om hur en lag ska genomföras i Sverige. Det finns en diskussion om att Sverige ibland överimplementerar viss EU-lagstiftning och alltså går längre än vad EU ställer krav på, säger Linda Nyberg.

Så hur kommer det sig att människors vardag är så präglad av EU-beslut, utan att vi märker det? Statsvetaren Linda Nyberg tror att en av förklaringarna kan vara att EU-besluten så snabbt omvandlas till svensk lagstiftning och att man som individ inte reflekterar över att besluten fattats redan i Bryssel.

– När EU tar ett beslut om ett direktiv så blir det en del av svensk lagstiftning och då är det ju upp till svenska myndigheter att det efterföljs, men det kontrolleras av EU-kommissionen, säger Linda Nyberg.

Dagen går mot sitt slut. Familjen Hingström-Engqvist släcker de EU-certifierade lågenergilamporna och ställer de CE-märkta väckarklockorna. Märkningen indikerar att tillverkaren har följt EU:s direktiv.

Text och foto: Martina Pierrou


FAKTA

  • Omkring 60 procent av punkterna i kommunfullmäktiges dagordning kommer från EU.
  • EU fattar beslut inom en rad olika områden, alltifrån jordbruk och miljö till skatter och tullar.
  • Det som beslutas i EU blir automatiskt en del av svensk lagstiftning.
  • EU upprättar regler som är minimikrav på medlemsländerna. Därefter kan de ha egna striktare regler eller välja att balansera på minimikraven.
  • I många frågor har kommunerna självbestämmanderätt, till exempel byggnation och samhällsplanering. Däremot har EU krav på att kommunerna följer miljörekommendationerna.
  • De större städerna i Sverige, däribland Malmö, har kontor i Bryssel för att marknadsföra kommunerna

KÄLLA: www.europa.eu